Nära Döden har vi varit alla 5 !

Dom flesta av oss syskon har varit minst en gång i våra (9) liv nära att hoppa in i evigheten. Thomas tror började tidigast. För han var död när han föddes. Sen daskade dom liv i honom. sen gjorde han inte så mycket förrän han var vuxen . Thomas och kenneth höll på med nåt en gång när dom var nere i hamnen och lekte och då fick han en sten rakt på ett av sina fingrar som fortfafarande är krokigt. Sen var det först när han var vuxen som han fick för sig att ta alla sorters olika körkort och då meriterade sig med att både krocka med Taxibilar och dom King Caber som han körde via jobbet. Sen har han åtminstone fått en buss att börja rulla då han stannade för att gå och köpa korv/lunch.Under tiden så började Bussen rulla. Nettan väntade tills hon var ca 16-17 innan hon stämde möte med döden då krockade bilen som hon och hennes kompisar åkte med,,med en Älg. Jag var nära att dö redan som 7-åring. Då jag ramlade ned från ett tak och fick Hjärnskakning så¨jag blev medvetslös och låg på Sjukhus en vecka..Senare så har jag gjort ordentliga vurpor med både cykel och moped. Plus att jag en gån i sommarstugan ramlade i våran repstege som hade hängt ute över vintrarna så att pinnarna ruttnat. Efter den olyckan så är ena axeln sned. Sen har jag druttat ner höjder annars också. Kenneth hasade ned rån en Tall när han var ca 5-6 år eller så i Stenö har jag för mig. Sen väntade han också till han var vuxen då han tög sin bil och remmade ett berg vid sidan av vägen när han skulle till Hölö. Eftersom han hade lite tråkigt och dåligt minne så glömde han snart bort att man skall köra lugnt på vägarna. Så han rammade berget en gång till med bilen nya Bilen han fått ut på försäkringen. Sen trängde det in att man kan slinta när man kör Bil. Så nu kör han lugnt. Jonny har i alla fall ramlat ned från toppen av en Björk när han var i 10 årsåldern. Vi har säkert gjort fler saker..och just jaa...Kenneth och Jag satt i fönstret när vi var små och tyckte att vi hade tråkigt eller nåt. Tvillingarna var ganska nyfödda. Så vi satt och dunkade oss bakåt i fönstret.Och´´PANG´´Plötsligt sprack fönstret........

Pre-Hudiksvall !

Vi kom i kontakt med Hudik nåt tag innan vi flyttade dit redan när vi bodde i Ljusne. Gunnar började jobba på Hiab Foco och fick då en lägenhet i Hudiksvall. och dit flyttade även Ingvar under hemskillnads-året. även om han hade Trönö kvar. Och om inte jag minns fel så delade Ingvar och Gunnar lägenhet. Jag minns mest att den låg i en större villa och på andra våningen. mest minns jag korkmattan i köket som var i mörka bruna toner och stora rutor. Jag vet inte om jag minns fel men jag har för mig att Gunnar även bodde kvar där ett tag efter att vi flyttat till Hudik för jag minns att vi tyckte om att gå och hälsa på eftersom dom hade en Hammock. Sen träffade Gunnar Eva och dom fick två barn och bytte lägenhet i Håsta tror jag sen köpte dom ett hus i Rogsta. Vi har inte haft kontakt med nån av Ingvars bröder på över 30 år. Så jag tror jag var ca 15 år sist jag såg mina kusiner som då var i 4a års åldern.

David och Kapitänen !

En gång frågade jag min morbror David om varför han och min mamma blivit osams. Och då sade han att bland annat en av orsakerna var en insident på 60-talet. Morsan och Ingvar hade blivit efter med hyran och låg nära vräkningshot. Då hade hade Morsan vänt sig till David som betalade hyran åt Morsan och Ingvar. Så vi fick bo kvar i Strömsbro antar jag. När sen David kom på besök nån vecka senare så stod en spritt ny Opel Kapitän på gården. Och när han ifrågasatte bilköpet.Så hade morsan svarat att´´:Vi har väl rätt att skaffa en bil vi också´´..Det är inte bara du som skall ha en bil´´´..Att David hade tyckt att dom kunde ha skaffat en bil något senare när dom visste att dom hade råd och inte direkt på en vräkning. Vilket jag håller med om plus att det låter gansla precis som mina egna bröder Thomas och Kenneth kan resonera. När det gäller Nettan och Mig. Vilket gör att hon borde kunna känna med oss, Att våra bröder beter sig likadant som hennes bröder gjorde. Jag har också fått ekonomisk hjälp av mina bröder, som jag så gott som nästan har betalat tillbaka. Däremot  fick jag rejält med kalla kårar när det gäller att Morsan svarade så typiskt som hon ofta svarar även när vi barn kommer i konflikt med henne . Att hon nästan alltid går ner på en sexåringsnivå..och alltid vara i oposition. Och köpa nån korkad bil istället för att betala hyran.

Lite smått om Hudiksvall !

Om jag skulle gissa rätt så ingick nog lite pysselverksamhet i just ´´Torsdagsträffen´´ . Vilket säkert berodde på vilken ledare som var den eller den veckan. Så att några kvällar var det pyssel och andra kvällar var det lekar. Eftersom jag till och med minns att ´tvillingarna ´´ kom hem med ex, kaffepanns-underlägg. Med antingen keramik-mosaik eller träkvists-mosaik på. Annars så har jag för mig att Nettan inte blev särkild andlig där i Filadelfia precis. Utan att hon just satt där och trånade efter den där Peterkillen i tre år. Som hon aldrig blev ihop med. Hade jag varit mamma till Nettan så hade jag nog satt P för dom där dumheterna.Eftersom hon hade samma trånsjuksbeteende senare när vi flyytade ner hit till Södertälje. Och då handlade det om en kille som hette Per. Som Nettan satt på liknande sätt och trånade efter. Att om nettan när det gäller killar ofta fastnat i nått klister på golvet och stagnerat på platsen. Så kunde Morsan ha kollrat bort henne på nåt vis. Men hon bettedde sig mera som en jämnårig rival och började intressera sig för Per och hans kompis Uno. Vilket gjorde det hela ganska sjukt. Att först ha Nettan som ständig publik och sen ha Morsan som flirtade. Jag tycker inte att Nettan alltid varit särskilt fel det finns hemskt många om inte 90% av dom flesta tjejer fastnar i nåt klister och blir trånsjuka oavsett om det handlar om killar eller hästar eller popstjärnor. Så det är ganska vanligt. men då kan just föräldrar råda bot och bättring. Däremot har Morsan alttid varit i vissa fall lite efterbliven och mera hånat och råflabbat åt oss barn..Också när det gääer mig som är ganska blyg och när jag just fick min hund Hasty och gick ner på stan. Så när jag kom hem storgrinande åt att en massa killar pratat med mig och gullat med Hasty. Så skrattade Morsan nästan på sig åt alltihopa istället för att ha empati med mig. Ofta har hon också gärna uppmuntrat våra bröder att håna oss. Istället för att försvara oss.