torsdag 27 oktober 2011

Våra sovmöjligheter !

Jag minns inte hur många rum vi hade i Gävle eller Söderhamn. men jag minns från Strömsbro att vi hade en sovalkov i väggen som en byrålåda ungefär, där vi kröp in. När vi flyttade till Trönö så var det en stuga/torp som vi flyttade till. Så det var en tvåa med kök. Där vi barn fick dela på vardagsrummet medans Morsan och Ingvar bodde på vinden. Så det var trångt och familjärt plus att vi inte hade nån toalett utan bara ett utedass. Men sen när vi flyttade till Ljusne så bodde vi nästan slottsmässigt i varsina jättestora rum. Jag hade i allafall ett eget jättestort rum som också som jag minns hade väldigt högt till tak. Så det var stoert både på bredden och höjden. Sen så delade Jonny och Kenneth på ett rum och Tvillingarna på ett annat rum. Morsan hade ett eget rum. Sen var köket på nedervåningen och en församlingslokal bredvid. jag har inet nåt minne av ett vardagsrum så jag vet inte om det fanns nåt.Jag minns inte om det kom mycket folk på mötena som hölls. men jag skulle kunna gissa så här i efterskott. Att dom enda som kom till möten var kaffekomitten, tanterna som bakade kaffebröd. För vi fick alltid massor med bullar och kakor över efter möten , som jag minns hela köksbordet fullt av kaffebröd. Vilket gör att det var många som bakade och få som åt. Utom vi. Sen när vi flyttade till Hudiksvall så blev våra kvarter genast mindre. Jag fick ett jättelitet rum och dom andra fyra fick dela på rummet bredvid och så bodde vi flera år mellan 1972¨-ca1977 sen så flyytade nettan och jag en trappa upp och fick varsitt rum igen. Jag minns ibland vår uppväxt nästan som ett ´´chimpanslivlighet´´ibland och som jag minns så fick vi bara leka på våar rum och i hallen. Så det var en ganska liten lekyta. Vilket göra att när tre eller fyra livliga barn skal avreagera sig skoldan. Så blev det som i en chimpansbur med ett hoppande dunsande och skrikande fram och tillbaks mellan rummet och hallen via en smal korridor. Jag var ofta trött när jag gick hem från skolan och drog verkligen fötterna efter mig när jag skulle gå hem. För jag tyckte dom andra helst Nettan, Thomas och Kenneth levde för mycket rövare när man kom hem. När man öppnade dörren så var det som att öppna Brasses Djurväska och ofta hoppade nån av dom på en och ville brottas. Och mitt rum var ju precis bredvid deras så det gick ju inte att ha det lugnt och tyst. Och vi var portförbjudna i vardagsrummet. Där fick vi bara var vid Jul , Födelsedagar och när vi tittade på Bolibompa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar